Det är inte bara Berit som har stormat i mitt liv den senaste tiden. Min bror och hans flickvän har gjort slut efter sju år och två barn. Det känns som jag har förlorat en syster. Min farmor fick en hjärtinfarkt och har legat på sjukhus. Tror inte jag har gråtit så mycket som jag gjorde förra torsdagen, jag trodde att hon skulle dö. Jag ångrade att jag inte var med mer innan farfar dog, så jag ville verkligen ställa upp för farmor. Därför har jag varit hos henne nästan varje dag och varje natt sen förra torsdagen.

Igår fick hon komma hem igen. Jag tror inte ni förstår hur skönt det var både för mig och farmor att få komma hem igen, äta mat som inte var tuggvänlig och inte behöva sova i en sjukhussäng. Men ingenting väger upp till vetskapen om att min farmor kommer leva en stund till.