did i say too much

2011-02-28 15:36:56 i the life we live,


Miike Snow - Animal

Nu ska jag dra in till Kungsbacka och fika med gänget innan vi drar vidare in till Göteborg för att se jj & Miike Snow. Det kommer bli en fet måndag.

Kommentarer (0)

heartbeat to heartbeat

2011-02-19 12:58:50 i the life we live,


Crystal Castles  - Celestica

Jag har jätte ont i huvudet. Det dunkar hela tiden. Som om hjärnan bara växte och växte så att huvudet sprack. Ungefär så känns det. Men det var det värt. För jag har nog aldrig skrattat så mycket en fredagskväll.

Kommentarer (1)

i'm still an animal

2011-02-18 20:05:16 i the life we live,


Rebecca & Fiona - Bullets

Det känns som jag har väntat på denna dagen i evigheternas evighet.
Fast egentligen handlar det om några veckor. Men det gör det samma, för ikväll spelar Rebecca & Fiona (!) på clubben i Kungsbacka.
Fan vad jag ska dansa.

Kommentarer (1)

your hands will clap

2011-02-14 22:03:05 i the fashiondudes,


Lykke li - I'm good, I'm gone (Black kids remix)

Ligger i sängen, det har jag nästan gjort hela dagen. Mår så jävla illa.
Har spelat Pet Rescue en miljon gånger & streckkollat på Stylisterna.
Hoppas Niklas vinner, han är så cool.

Förresten så finns det ingenting snyggare än när killar har svart kavaj på svart på svart på ännu mer svart.

Kommentarer (2)

7

2011-02-07 01:34:51 i the life we live,


Håkan Hellström - Så länge du är med mig

Det här är Sanna. Jag minns första gången jag träffade Sanna. Året var 95, jag satt på en gunga när hennes farmors bil rullande in på gården.Utan att överväga mina alternativ gick jag fram, lutade mig mot cykelstället med händerna i bakfickorna på mina svarta jeans & frågade om vi skulle leka. Jag var iskall. Men innan hon hann svara sa hennes farmor att de var tvungna att åka igen. Ett år senare började vi i skolan. Jag på Safiren, och hon på Smaragden. Då visste jag knappt vad Sanna hette. På högstadiet kom vi i samma klass. Vi umgicks i samma gäng och brukade spela kort på rasterna men vi var inte nära vänner. Vi var för olika.
I början av 9an hamnade vi bredvid varandra på franskalektionen. Sanna hade MVG medan jag låg på IG. Hon hjälpte mig att ta tag i franskan medan jag fick henne att skratta. Och jag hjälpte henne med engelskan medan hon fick mig att bli mer förstående.  Och sen dess har vi nästan alltid suttit bredvid varandra.
Sanna och jag, vi kompletterar varandra.  Där den ena tappar tar den andra vid.
Det är det fina med oss.
Jag minns första gången jag träffade Sanna. Året var 95, jag satt på en gunga när hennes farmors bil rullande in på gården. Utan att överväga mina alternativ gick jag fram, lutade mig mot cykelstället med händerna i bakfickorna på mina svarta jeans & frågade om vi skulle leka. Jag var iskall. Men innan hon hann svara sa hennes farmor att de var tvungna att åka igen. Ett år senare började vi i skolan. Jag på Safiren, och hon på Smaragden. Då visste jag knappt vad Sanna hette. På högstadiet kom vi i samma klass. Vi umgicks i samma gäng och brukade spela kort på rasterna men vi var inte nära vänner. Vi var för olika.

I början av 9an hamnade vi bredvid varandra på franskalektionen. Sanna hade MVG medan jag låg på IG. Hon hjälpte mig att ta tag i franskan medan jag fick henne att skratta. Och jag hjälpte henne med engelskan medan hon fick mig att bli mer förstående. Sen dess har vi nästan alltid suttit bredvid varandra.

Sanna och jag, vi kompletterar varandra. Det är det fina med oss.
Där den ena tappar tar den andra vid.

Kommentarer (2)

6

2011-02-07 01:00:18 i the life we live,


Delphic - Counterpoint
Lördag och klockan är  9’33. Vaknar upp i soffan med ena armen virad hårt runt en av prydnadskuddarna. Går in i köket, tar en macka och ett bautastort glas apelsinjuice. Står upp och äter. Eros Ramazzotti spelas i bakgrunden. Ställer in glaset i diskmaskinen. Korsar halva huset för att gå in i badrummet, tappar upp badkaret. Badar bubbelbad tills fingertopparna blir till russin. Ringer Jannike. Borstar håret. Kollar facebook, ingenting har hänt. Johan och Robin vaknar, vi tittar på någon australiensk komediserie. Skrattar. Kollar facebook igen, fortfarande inget som hänt. Borstar håret igen. Mamma och pappa kommer hem från stan. Lånar mammas illröda gummistövlar och går över till Jannike. Hon färger mitt hår och Anton visar någon ny app på Jannikes krossade iPhone. Tar på mig mammas illröda gummistövlar igen och går hem. Sköljer ur håret. Borstar håret. Duschar. Borstar håret igen. Går in i mitt rum, kollar klockan. 18’25. FAN,  ska vara hos Sanna om en timma, och mitt hår är knappt borstat. Drar fram en ryggsäck i garderoben & fyller den med cider, systemkamera, pass, det där nya läppstiftet, nagellacken, vantar & tuggummi. Stresssminkar mig, och mina ögonfransar förvandlas till spindelben. Rycker ner klänningen och galgen slår mot golvet. Drar på mig kilklackarna, ångrar mig och slänger skorna i en påse. Tittar mig i spegeln. Fan, luggen. Hämtar en sax. Klipp, klipp. Borstar håret igen. Tar på mig rocken, slänger upp ryggsäcken på axeln och skyndar mig ut i blåsten.
Lördag och klockan är  9’33. Vaknar upp i soffan med ena armen virad hårt runt en av prydnadskuddarna. Går in i köket, tar en macka och ett bautastort glas apelsinjuice. Står upp och äter. Eros Ramazzotti spelas i bakgrunden. Ställer in glaset i diskmaskinen. Korsar halva huset för att gå in i badrummet, tappar upp badkaret. Badar bubbelbad tills fingertopparna blir till russin. Ringer Jannike. Borstar håret. Kollar facebook, ingenting har hänt. Johan och Robin vaknar, vi tittar på någon australiensk komediserie. Skrattar. Kollar facebook, fortfarande inget som hänt. Borstar håret igen. Mamma och pappa kommer hem från stan. Lånar mammas illröda gummistövlar och går över till Jannike. Hon färger mitt hår och Anton visar någon ny app på Jannikes krossade iPhone. Tar på mig mammas illröda gummistövlar igen och går hem. Sköljer ur håret. Borstar håret. Duschar. Borstar håret igen. Går in i mitt rum, kollar klockan. 18’25. FAN!  ska vara hos Sanna om en timma, och mitt hår är knappt borstat. Drar fram en ryggsäck i garderoben & fyller den med cider, systemkamera, pass, det där nya läppstiftet, nagellacken, vantar & tuggummi. Stresssminkar mig så mina ögonfransar förvandlas till spindelben. Rycker ner klänningen och galgen slår mot golvet. Drar på mig kilklackarna, ångrar mig och slänger skorna i en påse. Tittar mig i spegeln. FAN! luggen. Hämtar en sax. Klipp, klipp. Borstar håret igen. Tar på mig rocken, slänger upp ryggsäcken på axeln, tar påsen med kilklackarna i handen och skyndar mig ut i blåsten. 

35 minuter senare är jag utanför Sannas hus. Är för kall för att vara uppfostrad och ringa på, så jag går rätt in. Det är helt knäpptyst, och jag hinner fundera om jag befinner mig i rätt hus. Linnea sticker fram huvudet från köket och jag börjar känna igen mig. Packar upp ryggsäcken och upptäcker att jag glömt plånboken. FAN! en tredje gång, men Sanna lånar mig pengar. Jag passar på att låna hennes hårborste medan jag ändå håller på. Vi äter tacos, dricker cider, diskuterar huruvida vi skall gå till den där stugan där de andra är eller inte. Fastnar vid samtalsämnen som pinsamma mornar, alldeles för fulla nätter och nödlösningarna som man bara tar till när man inte har hjärnkapacitet till att tänka ut något logiskt. Klockan närmare sig 22, vi klär på oss och går. Sanna halkar och tror att hennes knä har gått ur led, det gjorde det inte. Nere vid busshållplatsen träffar vi en pratglad kille från Göteborg som påstår att han är bög för ”tjejer pratar hellre med bögar”. Linnea måste kissa, men bestämmer sig för att hålla sig. Bussen kommer, slutstation, Linnea måste verkligen kissa. Skyndar oss till klubben, trampar i en jätte djup vattenpöl. Linnea, Sanna & Malin blir jätteglada för att de slipper visa leg. Jag är inte överexalterad över att vakten granskade mitt i något som kändes som ett decennium. Går in och upp. Linnea kissar, länge. Väntar på att allt ska dra i gång. Går ner och möts av ett gungade golv och en mixad Bruno Mars-låt. Alla dansar och är glada. Hejar på många, kramas med några. Undviker vimmelfotorgrafen av fotogeniska problem. Men går rakt in i kamerakillen helt utan förbehåll.

Några timmar senare går jag i mitten av vägen, med Sannas röst i telefonen och blicken fokuserad på årets mest stjärnklara himmel. Det är ett under att jag inte snubblade en enda gång.

Kommentarer (0)

come down now

2011-02-04 10:04:00 i the life we live,


Postal Service - Such great heights

Fredag & jag är nervös. Ännu mer nervös än vad jag var i tisdags. För i onsdags ringde butikschefen och ville att jag skulle provajobba idag.

Åh, jag hoppas att allt går bra.


Men vad fan ska jag ha på mig?

Kommentarer (1)

5

2011-02-04 09:24:00 i the life we live,


Håkan Hellström - Magiskt, men tragiskt

Nästan varje dag stressar jag över att jag inte är kär. Jag hade hellre blivit riktigt galet kär än vunnit en miljon. Men just nu känns det som om det är troligare att jag blir som gryningspyromanen än Ulf Lundell anno -98.

 

Kommentarer (1)

4

2011-02-03 23:10:00 i the life we live,


The Morning Benders - Wet cement

2010 träffade jag massor med fina människor som jag idag kan kalla för vänner. Men att välja ut en av dem för att sedan skriva ett blogginlägg om denne är jag alldeles för trött för just nu.

Kommentarer (0)

inga fåglar

2011-02-03 21:58:16 i the life we live,


Titiyo & Moto Boy - If only your bed could cry

Sanna tjatar. Hon säger att den där killen är svaret på alla mina frågor. Att vi skulle vara perfekta för varandra. Att vi matchar. Och att jag borde passa på innan det blir försent. Blablabla.

Jag avbryter henne för att prata om någon status på fejjan. Hon avbryter mig för att prata om spänningen emellan oss. "Det finns ju något där, det kan du inte förneka.." Det blir tyst i telefonen. Jag erkänner. Ja, han är fin & har snälla ögon, men.. Jag vet fan inte vad jag tycker. 

Och vadå "innan det blir försent"?

Kommentarer (0)

it's all good in the hood

2011-02-03 21:14:16 i the life we live,

Jag var en timme för tidig till min anställningsintervju i tisdags. Så istället för att sitta i en fåtölj och vänta, så fyndande jag & mor min på reans rea. Hittade en kuvertväska i skinn för halva priset från Stockhlm, en kappa för 99 istället för 798 & en smaragdgrön klänning för en hundring.
Den ska jag nog ha på mig i helgen.

Kommentarer (0)

3

2011-02-02 18:37:00 i the life we live,


Mumford & Sons - Awake my soul

Jag har tre bröder, men min lillebror Johan är något speciellt. Han föddes 95, när jag var fem. Först gillade jag honom inte. Jag brydde mig väl mer om Lejonkungen och My little pony än en liten skruttig bebis. Jag tror jag såg honom mer som en rival än lillebror. Han hade ju snott åt sig all den där uppmärksamheten som brukade vara min.

Efter några år började jag acceptera honom och hans lättsinniga beteende. Jag kommer ihåg hur jag brukade lura honom, mest för lurandets skull. Kalle Anka-tidningar, chokladbitar, GoGo’s & Pokémon-kort, allt gick. Men även det förlorade sin charm till slut, och vi slutade lägga märke till varandra över några år. Men nu på senare tid har vi upptäckt hur lika vi faktiskt är. Vi har likadan humor, likadan näsa, likadana ögon och vi ler på samma sätt. Men Johan är så mycket bättre människa än vad jag någonsin kommer bli. Han tar ansvar, sätter frivilligt in disken och ställer gärna upp om någon ber honom om något. Men framför allt så är han snäll. Så snäll att han ibland kan ha svårt att säga vad han egentligen tycker, för att han inte vill såra någon.


Han är fin, min långa lillebror. Jag brukar försöka visa honom hur mycket jag tycker om honom genom att köpa presenter till honom. Han blir alltid så glad. Och då blir jag också glad.

Kommentarer (1)

2

2011-02-01 22:19:40 i the life we live,


Kanye West ft. Pusha T- Runaway


Visst har jag varit kär. Just nu är jag kär i den där kuvertväskan jag köpte för halva priset. Och i min tygkasse med en glittrig Håkan Hellström på. Och rådjuret i mitt fönster som farmor köpte på Rhodos på 70talet. Men jag har aldrig varit kär på riktigt. Varför vet jag inte. Kanske har jag svårt att låta mig själv bli kär i någon. Kanske är jag världsmästare på att hitta fel. Kanske är jag som Kanye West. Kanske har jag bara inte hittat någon vettig person att bli kär i. Än.

Kommentarer (1)

för friheten

2011-02-01 18:52:00 i the life we live,


Lykke Li & Bon Iver - Dance dance dance (live)

Jag minns en helg för ett tag sen. Någon gång innan vinter & minusgrader. När vi var lyckliga i sorlet. Jag höjde mitt glas emot honom vid bordet snett över. Han log. Och precis som barn som drömmer skulle vi drömma bort den natten i hans föräldrars sovrum.

Vi drack allt som gick att dricka medan vi dansade barfota på den persiska mattan. Skålade och sjöng med till Dance dance dance. Vi trodde vi hade alla svaren då, men egentligen var vi bara lyckliga i sorlet. Du, jag & de oövervinnliga. Det kommer aldrig bli verkligare än så. För när man är ung vill man vara hög.

Kommentarer (0)

Email me youthnovels_blogg@hot..
bloglovin