Pappa vill att vi ska ha familytime.
Han försöker locka oss med Bonde söker fru.
Men personligen skiter jag fullständigt i om bönderna finner kärleken eller ej.
Istället samlar jag material till Sannas rövarhistorier.

Mår inte bra. Känns som ett rave hålls i mitt huvud.
Lyssnar på diverse julmusik.
Tänker på gårdagens monsterfynd.
Konstaterar att senast en vecka gick så här långsamt var förra året.
Tjugohundraåtta. Blä.

Nu ska jag dränka mina tisdagssorger i det senaste avsnittet av Gossip Girl.
Latero.

Igår blev jag faster till en liten flicka.
Hon har varken ett vackert namn,
färgstark personlighet
eller någon särskilt skön humor.
Än.

Men jag har tid.


Storebror Anton & lillasyster namnlös.

Halsbränna. Fattig. Trött.
När ska det vända egentligen?

Anna Larsson kallade mig grym på hennes blogg.
Krunegård släppte två fantastiska skivor.
Vännerna är intakta.
Och inspirationen kommer sakta men säkert tillbaka.
Oktober kanske inte är så kass ändå.

Det enda som fattas nu är en trisslott med tre klöver på & en riktigt grym helg.

Drog in till staden.
Köpte tyg. Äntligen.
Besökte en second hand-butik för första gången sen London. Besvikelse.
Köpte inspiration. Dyrt.
Träffade Sanna. Behövligt.
Åkte buss. Älskvärt.

Och sen var det där med dig.
När ska jag få ge upp dig egentligen?

Borde ringa Amanda. Borde klippa luggen.
Vill flytta. Börja om på nytt. Skapa något som är mitt.
Ska ta tag i mitt liv. Ska göra något. Något som betyder. Snart.
Men först ska jag läsa nya Elle UK.

Film. Män som hatar kvinnor.
Jag antar att jag är sist ut i Sverige.
Men Mikael Nyqvist har aldrig intresserat mig.
Jag är en mer Haber & Persbrandt-typ. Sorgligt nog.