Stod i ett hav av människor och trängdes i regnet. Stod på tå för att se scenen. Framför mig stod en tjej med en fjällräven väska och hennes kompis bredvid. Kompisen bar slöja. Praktiskt i regnet tänkte jag.

Killen på scenen showade som mest när det blixtra till precis bakom oss. Fjällrävens kompis blev så rädd att slöjan gled ner medan hon hastigt vände sig om mot hobbyfotografen i havet. Då såg jag henne. Och aldrig har jag sett någon så oskyldigt vacker. Det kändes som om jag precis hade sett något magiskt, något som inte fanns. Som en enhörning.